Eviga frågor
Nu mot slutet så känns de som att man har svarat på alla frågor ungefär 5000 ggr, och varje gång så suckar jag tungt för att jag ska samla kraft för att besvara dessa frågor, igen.
-Hur känns de nu, hur mår du?
-Är du nervös för förlossning?
-Vilket datum är det beräknat?
etc.
Bah, är så trött på dessa frågor så jag kan spy rakt upp i ansiktet på den som ställer frågan. Men självklart så förstår jag människorna som frågor dem, de är ju nyfikna, något nytt som kommer i deras liv också. De har ju funderingar, frågor, tankar likaså som jag om allt som ska hända. ofc.
Hur känner jag inför förlossningen då?
Jadu, hur hade du känt om du hade vetat att inom några dagar så ska du trycka ut en ananas från ditt rövhål & det finns inget du kan göra åt de? Återkom med ditt svar så har du mitt med.
Jag vet inte, såklart jag är nervös men samtidigt så är jag i förnekar tankar på något sätt, jag kan inte riktigt förstå det. Men jag tror att för jag inte kan förstå det är för att jag inte vet hur det ska starta. Kommer vattnet gå? Kommer jag få en kraftig förvärk/sammadragning, jaha, isåfall hur ofta, 1gg/timmen eller var 20min kanske? Och sen sakta bli snabbare? Eller hur kommer jag veta att nu jävlar sätter det igång!?
Dessa frågor vill jag ställa till ödet/gud(?), kan inte du bara besvara på dem så kaaanske jag är redo för en förlossning sen. Kan inget lova dock.
Jag känner mig gigantisk & jävligt stor, inte snygg för fem öre, jag bryr mig knappt hur jag ser ut för jag ser förjävlig ut i allt ändå. Ja, jag vet att de inte är sant, men nu känner jag såhär, punkt&slut. Ja, jag är väldigt trött kroppsligt & psykiskt nu, pallar inte bära på detta klot mer snart. :P
Nu har jag fått klaga av mig liiiite iaf, tack.
Tjing!
Kommentarer
Malin
Hihi, tack o lov att jag inte ha frågat dig hur läget e på några dar ;)
Men förlossningen blir säkert lika magisk som julafton... Ja menar kan en fet gubbe i tjocka fluffiga röd/vita kläder komma ner i ett pyttepyttelitet skorstenshål o komma ut hel o ren på andra sidan så ska nog du klara detta ;) nått magiskt som gör att när det är dags så krymper nog lille M ihop till en liten ärta o sen nyser du ut honom ;) lovar!! Blink blink ;) erkänn... Ett pyttepyttelitet leende kom upp iallafall :P
Förresten, sist vi sågs... Du va jättefin!! Glöm inte att ta en profilbild så du minns din kula när din platta mage är tillbaka :)
Kram på dig!! 💜
Svar:
Therese Albertsson
Trackback
