Man är ju väldigt nyfiken på hur ont förlossningen kommer att göra, såklart man är nyfiken, eftersom man aldrig har gjort det så kan man inte riktigt fatta hur ont det kommer att göra. Man har bara fått höra att de gör helvetesont, men de beskriver ju inte hur ont det gör. 

Jag kommer få uppleva denna ondheten tids nog, i know.. & då kommer jag att önska att de ska vara över så fort som möjligt istället ja. Men nyfiken är man ju alltid. ;)

Jag tror att jag fick känna på en liiten försmak imorse på detta onda.. Hela livmodern spände ihop sig som en gympasäck och jag fick väldigt svårt att andas.

Jag har hela tiden tänkt att så länge jag kan andas så kan jag säkert andas igenom det ondaste, när jag tar sprutor, gjort illa mig, etc. så andas jag alltid tills det är borta, fokusera på andningen. Men när det gör så ont så lungorna inte ens vill samarbeta vafan ska man göra då? :P

Förstod idag att de är verkligen Juli, redan! Och man kan föda mellan vecka 37-42, men detta menas att han kanske kommer i början av augusti. Och detta menas att det är typ om 4 veckor, bah. Känner du av min stress? 

Ja, allting är klart här hemma, men det är inte de som jag är stressad över utan de är mer att de börjar bli verklighet. Det som jag längtar allra mest till är ju såklart att få se honom, hur han ser ut liksom, få känna på hans små händer & fötter, få höra på hans röst, få lukta & se vad alla tjatar om att nyfödda luktar så förbaskat gott, haha. Men innan jag får göra allt detta så kommer ett evigt kämpande. Känns de som. :P 

 

Ja, lite tankar som for genom mina tankar medans jag gjorde scones till frukost imorse..

Nu ska jag göra iordning i lägenheten medans min man är i Kalmar, sen ska jag njuta av det fina vädret. :)