Maxen

Igår var Maximilian 2 månader exakt.
Jag förstår nu vad de menar med att tiden går snabbt, de där vardagarna blir snabbt till veckor som sedan blir månader. Läskigt om jag får erkänna..
Hur är hans framsteg då? 
Han kan hålla upp nacken nu nästan helt själv när man sitt-håller honom, han behöver bara några sekunders vila ibland ;) När man sträcker ut tungan till honom så får man en tunga tillbaka. Om man ler så får man oftast ett leende tillbaka :) 
Han rör på armarna men han har inte fattat att han har händer & att han kan använda dem än.. Eller ja, om han är sur & inte får som han vill så rivs han men vettefan om de är medvetet eller ej? Då har vi en jävligt elak unge^^
Men annars så får tiden gärna flyga fram tills när han vet om hans händer & fötter & börjar leka med dem & allt runt omkring. Lite enklare att leka & underhålla honom då. 
Nu när jag visar honom sin mjuka djurbok så blir han asglad men vet inte om de är för jag sitter som ett fån & ler eller om de är för bokens skull? Only he knows.. 
Han börjar bli väldigt lång så när man ska ta upp honom från skötbordet så skjuter han från med benen när jag ska bära honom. Hans fötter slår i mina ben när jag ska lägga honom till rätta i mitt knä så de blir bara pannkaka av alltihopa. Är väldigt nyfiken på hur lång han är nu.. Och när han blir äldre, kmr han vara en av de långa killarna i klassen då? Troligtvis ja.. 
Kom på nu att de är bara 1 månad kvar tills han får sin första spruta! Herregud.. 
När man sitter i soffan så vill han absolut inte kolla på mig utan han vill ha kroppen utåt mot tvn & se andra människor. Envis & nyfiken, hoppas de blir en bra kombo på honom. ;)

Tjing!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

theresealbertsson.blogg.se

Man kan inte vara annat än sig själv.

RSS 2.0